Du Bois Medborgarrättskämpe och själens dubbelhet

image

Den 23 februari 1863 föddes William Edward Burghardt ”W.E.B” Du Bois. Du Bois var en amerikansk medborgarrättskämpe, sociolog och författare. Han var mycket inflytelserik i kampen för rättvisa och jämställdhet mellan vita och svarta i USA. År 1910 gick han med i National Association for the Advancement of Colored People (NAACP) och var redaktör för organisationens tidning Crises mellan åren 1910-1934. Han samarbetade också med Pan-African Congress. Efter första världskriget visade han sitt stöd för socialismen och 1961 anslöt han sig till det amerikanska kommunistiska partiet. Senare emigrerade han till Ghana där han avled 1963 (Nationalencyklopedin 1991).

W.E.B Du Bois klassiska bok The Souls of Black Folks från 1903 finns idag inte översatt till svenska. Tyvärr inte heller några andra av hans verk så vitt jag vet. Hans inflytande i de amerikanska forskningsfälten Black studies och kritiska rasstudier är dock mycket stort. Ett av hans viktigaste teoretiska bidrag enligt Lawrence Ware, lärare i filosofin om ras på Oklahoma State University, är Du Bois idé om det dubbla medvetandet (Lyssna på Ware i en podcast här). Så här skriver Du Bois:

[…] the Negro is a sort of seventh son, born with a veil, and gifted with second light on this American world, – a world which yields him no true self-consciousness, but only lets him see himself through the revelation of the other world. It is a peculiar sensation, this double-consciousness, but sense of always looking at one’s self through the eyes of others, of measuring one’s soul by the tape of a world that looks on in amused contempt and pity. One ever feels his two-ness, – an American, a Negro; two souls, two thoughts, two unreconciled strivings; two warring ideals on one dark body, whose dogged strength alone keeps it from being torn asunder (Du Bois, s.8)

I Kwame Anthony Appiahs filosofiska biografi över Du Bois, Lines of Descent, W.E.B. Du Bois and the emergence of identity (2014) kan en läsa om just ordet soul och varifrån användningen av ordet härstammar. 1892 fick Du Bois ett universitetsstipendium och skrev in sig på universitet i Berlin. Enligt Appiah blev den store nationalisten och filosofen Johann Gottfrid Herder en stor inspiration för Du Bois som absorberade idéerna om individualism och nationens egen själ (volksgeist) som var på modet då (Appiah, s. 45-46). Ordet själ i citatet ovan har en speciell användning och en användning besläktad med den – volksgeist –  som kom att bli viktig för nationalromantiken och den våldsamma nationalismen som växte fram i början av 1900-talet i Tyskland och senare utvecklades inom nationalsocialismen. Den nationella själen var i denna bemärkelse något som ansågs uttrycka ett ”folks” sociala och kulturella värld.

Du Bois verkade under en tid då ras diskuterades flitigt på de akademiska institutionerna och då biologiska förklaringsmodeller hade företräde. I Berlin hade filosofer som Wilhelm Dilthey börjat nysta i hur naturvetenskaperna och samhällsvetenskaperna skiljde sig åt. Sociologen Max Weber skulle fortsätta i samma anda senare. Inspirerad av tankarna kring naturvetenskapens förklarande karaktär och samhällsvetenskapens mer förstående karaktär, började Du Bois att undersöka vilka sociala och kulturella specifika karaktäristiska som hörde till upplevelsen av att vara svart. Du Bois ville ersätta biologins förklaringsmodell med en sociologisk och historisk förklaringsmodell (Appiah, s. 100, 108). Dubbelheten som vi kan läsa om i Du Bois bok är en del av själens beskaffenhet och den erfarenhet som förenar människor av svart hudfärg, enligt Du Bois. Du Bois trodde att det fanns en kollektiv erfarenhet som kunde kopplas till hudfärg och att det var snarare denna erfarenhet framför biologin som skulle beskriva kollektiva grupper. Det är således inte svårt att se hur hans forskning gick hand i hand med befrielserörelsen. Att befria världen från de då rådande och dessutom felaktiga idéer om ras gjorde det också möjligt att prata om identitet, och det är detta Appiah fördjupar sig i i sin bok.

Dela:
Mångkulturellt centrum

Mångkulturellt centrum