Talande ting: Berättelser och materialitet

Talande ting: Berättelser och materialitet

I antologin ”Talande ting: Berättelser och materialitet” har MKC-forskaren Charlotte Hyltén-Cavallius skrivit artikel ”Om organisering av äkthet, erkännande och identifikation i sámi duodji”.

I en text till utställningen Sameslöjd som visades på Skansen 1963 skrev Tomas Cramér: ”Arbetarna organiserade sig i slutet av 1800-talet och bönderna på 1930-talet. Turen har kommit till samerna.”

Charlotte Hyltén-Cavallius artikel skildrar hur den samiska minoriteten organiserar sig på 1940-talet i en rikstäckande förening, Same Ätnam, och hur det blir möjligt att i dess slöjdutskott ta makt att själva definiera och formulera sig kring samisk duodji (ungefär slöjd). Innan dess hade beskrivningarna dominerats av en annan institutionell röst – den svenska hemslöjdsrörelsen.

I en statlig utredning om den svenska hemslöjden 1918 – definierades samisk slöjd av utredaren som ”icke-svensk” och ”primitiv” – både till tekniker och material och därför ingenting som kunde höra till svensk hemslöjd.  I artikeln lyfter Charlotte Hyltén-Cavallius fram hur den samiska slöjden över tid befinner sig i förhandlingar om autenticitet, dess estetiska uttryck och tillhörighetsfrågor – det vill säga frågor om rätten till immateriella kulturarv och minoritetsrättigheter.

Artikeln skildrar också hur Same Ätnam utformar Sámi Duodji-märket, ett kontrollmärke för äkta sameslöjd, och vilka effekter märkets riktlinjer och bedömningssystem kan få för samiska slöjdare verksamma idag.

Artikeln har tillkommit inom ramen för projektet ”Crafting identity – identification, aesthetics and minority politics in sámi duodji (”Identitetsslöjd – identifikation, estetik och minoritetspolitik i sámi duodji”)

: Läs hela antologin Talande ting: Berättelser och materialitet (red Katarina Ek-Nilsson, Birgitta Meurling) på www.sprakochfolkminnen.se

Dela:
Mångkulturellt centrum

Mångkulturellt centrum