Tidigare forskning

Det lokala arbetet i Botkyrka – En jämförande studie

År 2005 lämnade Mångkulturellt centrum in en ansökan till Botkyrka kommun om att studera två områdesgrupper i kommunen: områdesgruppen i Fittja och områdesgruppen i Tullinge. Dessa två områdesgrupper valdes ut för studien därför att den första var aktiv i en kommundel som var den invandrartätaste medan den andra var aktiv i en kommundel som var den invandrarglesaste. Med hänsyn till finansieringsb ...[Läs mer]

Användning av forskningsresultat i Botkyrka kommun

Sedan år 1996 har Botkyrka kommun, bland flera andra, stått i fokus för olika satsningar för att bryta den pågående segregationen i Sveriges storstäder: Blommansatsningen, Fittjasatsningen och Storstadssatsningen. Utvärderingen av satsningarna i Botkyrka kommun har gjorts av Mångkulturellt centrum, som också publicerat flera rapporter i ämnet. Några av rapporterna är utvärderingar av enstaka proje ...[Läs mer]

Tusen röster om Fittja

Tusen röster om Fittja

Fittja tillhör de områden som ofta beskrivs i ytterlighetsformer: som rikt på kulturell mångfald och mänsklig värme, eller som fattigt och marginaliserat getto. Fittja tillhör därtill de områden som i olika omgångar tilldelats särskilda resurser, genom Blommansatsningen, Fittjasatsningen och nu senast Storstadssatsningen. Mångkulturellt centrum, som haft i uppdrag att följa och utvärdera dessa, sa ...[Läs mer]

Vinnova beviljar medel till samarbetsprojekt som leds av Konstfack

Förstudien “Normkritisk visuell kommunikation” får 300 000 kronor från Vinnova och pågår från november 2014 till augusti 2015. Projektet leds av Joanna Rubin Dranger, professor på Konstfack, och litteraturvetaren Moa Matthis, och är ett samarbete mellan Konstfack, Handelshögskolan, Mångkulturellt Centrum, Unga Klara och Stockholms Dramatiska Högskola. Förstudien är utformad i relation ...[Läs mer]

Processutvärdering av Evolve – Mångfaldscertifiering

Institutet för regional och lokal demokrati – ID- i Växjö har gett Mångkulturellt centrum i uppdrag att utvärdera ett utbildningsprojekt som fått stöd från Europeiska socialfonden (ESF). I projektet får deltagarna sina organisationer genomlysta ur ett brett mångfaldsperspektiv (alla diskrimineringsgrunder) och blir erbjudna utbildningar på områden där ID:s personal bedömer att de kan göra me ...[Läs mer]

Ett annat Stockholm

I projektet Ett annat Stockholm samverkar MKC med Stiftelsen Kulturmiljövård och Riksantikvarieämbetet. Charlotte Hyltén-Cavallius  gör en del i projektet. Historien om det moderna samhället presenteras ofta som en framgångssaga, med ingredienser som demokrati, teknisk utveckling och ökande materiell standard. Men det är inte allas historia. Många röster förblir ohörda, deras historier glömda, dol ...[Läs mer]

Att skapa medborgarskap och gemenskap i Flemingsberg: En studie av social hållbarhet i praktiken

En ny regional stadskärna för södra delen av Stockholms län håller på att växa fram genom en sammanslagning av Huddingestadsdelen Flemingsberg och Botkyrkastadsdelen Tullinge. Detta storskaliga stadsutvecklingsprojekt kräver en omfattande samplaneringsprocess som berör alltifrån infrastruktur till sammanförandet av två sinsemellan mycket disparata befolkningar. Processen involverar alltifrån polit ...[Läs mer]

I det kyrkliga kulturarvets skugga – utställd religion på svenska museer

Den här studien undersöker och diskuterar hur svenska museer arbetar med religiösa frågor och religiösa/heliga ting. Syftet är att visa hur religion och religiösa frågor förstås som kunskapsfält av verksamma vid svenska museer. Det vill säga: Vad är religion på museer i Sverige idag? Vad gör museerna inom området, och utifrån vilken/a utgångspunkt/er? Är det så att uppgiften att förvalta och vårda ...[Läs mer]

Museer bortom homogeniteten – kulturarv och normer i globaliserad rörelse

Forskningsprojektet Museer bortom homogeniteten – kultur och normer i globaliserad rörelse arbetar med några övergripande gemensamma frågeställningar som i huvudsak fokuserar museers roll som identitets- och gemensamhetsskapare. På vilka sätt kan museer och kulturarvsaktörer bidra till en samhällsgemenskap baserad på kulturell mångfald och utrymmet för en mångfald identiteter? Hur kan kulturarvsin ...[Läs mer]

Att göra bortom normen

Att göra bortom normen utmanar genom hantverket en normativ svenskhet. Det är en norm som försvårar för kulturarvsinstitutioner att tänka bortom invanda föreställningar och begränsar möjligheter för ett annat hantverk att ta plats. Vi ser en stark relation mellan dåtid och nutid som en förutsättning för ett innovativt normkritiskt tänkande. Genom att skriva en annan historia blir normens kanter sv ...[Läs mer]

Translate »
X