Mångkulturellt centrum är en mångvetenskaplig forskningsmiljö. Vår forskning tar avstamp i frågor relaterade till internationell migration, etniska och transnationella relationer samt interkulturella frågor. Profilen är ämnesöverskridande och metoderna både kvalitativa och kvantitativa.
Studier bedrivs inom tre kunskapsområden: kritiska kulturarvsstudier, urbana livsvillkor samt ras, diskriminering och svenskhet.
Forskarna arbetar ofta nära personer och verksamheter på fältet. Vårt mål är att ge nya infallsvinklar och perspektiv, och skapa underlag för nyanserade diskussioner, vilket vi gör genom att bl.a. erbjuda utbildningar och kompetensutveckling för organisationer, myndigheter och civilsamhället.
Vi driver både egna forskningsprojekt och samverkar med andra forskningsinstitutioner. En del av vår verksamhet utgörs av uppdragsforskning, i form av offentligt finansierade utrednings-, utbildnings- och utvärderingsuppdrag och studier av mångfald i organisationer.
Mångkulturellt centrum och Södertörns högskola har ingått ett långsiktigt samverkansavtal. Syftet med avtalet är att ömsesidigt samverka kring kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning med fokus på migrationens roll för kulturarv, social och kulturell hållbarhet samt urban utveckling.
Våra forskningsresultat ges ut som skrifter på eget förlag eller publiceras på vår hemsida. Forskningen ligger ofta till grund för våra utställningar. Inom ramen för forskningen erbjuder vi öppna föreläsningar, seminarier och konferenser. Gruppledare, forskning
För frågor kring forskningssamarbete kontakta gärna:
Nina Edström Gruppledare, forskning
E-post: nina.edström@mkcentrum.se
Tel: 08–120 259 14
Edda Manga, Vetenskaplig ledare
E-post: edda.manga@mkcentrum.se
Tel: 08-120 259 05
Alla forskare (och övrig personal) hittar du HÄR.
Strypta bidrag minskar integrationen? Statsbidraget till organisationer bildade på etnisk grund avskaffas. Läs debattartikel i SvD av Nina Edström (MKC) och Nils Hertting (Uppsala universitet) om hur de strypta bidragen kan riskera att motverka integration och att retoriken förenklar bilden av det etniska föreningslivet. De båda artikelförfattarna forskar just nu kring betydelsen av samverkan mellan…
”Så klart börjar det bli dags att samtala med de som redan läst boken och har olika slags tankar och kanske invändningar.” SAMTALET DEN 21 APRIL ÄR INSTÄLLT PGA SJUKDOM. VI ÅTERKOMMER MED ETT NYTT DATUM INOM KORT. Den 21 april (18.00) bjuder vi in till författarsamtal i Hörsalen på MKC med Edda Manga. Edda…
MKC-forskaren Johanna Gondouin har deltagit på konferensen SASUF Sustainability Forum, Research and Innovation Week, i Kapstaden, där hon tillsammans med Åsa Eriksson, Stockholms universitet, och Tessa Moll, University of the Witwatersrand, Johannesburg, arrangerade workshopen Biopolitics as geopolitics. Emerging reproductive value chains and extractive labour practices, och presenterade sitt nya forskningsprojekt Expanding Markets in Life: Exploring emerging ART…
Community Archiving Detta långsiktiga projekt, under ledning av René León Rosales, undersöker hur lokalt initierade processer som gagnar den hållbara utvecklingen av gemenskaper i stigmatiserade multietniska stadsdelar kan växa fram, stärkas och normaliseras. Detta görs utifrån en bred definition av vad som kan inrymmas i s. k. community work. Inom denna ram undersöks arkiv skapade…
Positiva identitetsuttryck i skolan Inom detta projekt undersöks arbete med identitetstexter i skolor belägna i stigmatiserade multietniska stadsdelar. Projektet fokuserar elevernas egen produktion av texter i bred mening (t.ex. berättelser, poddcasts, filmer, webbsidor) i en kollektiv process som stärker positiva identitetsuttryck och möjliggör en dialog mellan elevernas och centrala aktörer i närområdet. Detta projekt leds…
Stadsdelssamverkan, etniska föreningar och politisk integration Forskningsprojektet, som finansieras av Formas, är ett samarbete mellan Mångkulturellt centrum och Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet. Projektet förlängs ett år (2023) och genomförs under ledning av docent Nils Hertting. Nina Edström fungerar som forskningsassistent. Forskningen består av en kommunstudie och en föreningsstudie, där betydelsen…
PILOTSTUDIE BALINGSHOLMSMODELLEN Balingsholmsmodellen är en innovativ blandning av kvantitativa och kvalitativa metoder för att återkommande undersöka rasismens effekter för olika grupper av befolkningen på nationell eller regional nivå utan att utgå på i förhand bestämda raskategorier. Det innebär att den kan generera kunskap om effekter av rasism utan att befästa gamla eller introducera nya kategorier…
Att mäta rasism – viktigare än någonsin? Mångkulturellt centrum – MKC – ger ut forskningsantologin ’Att mäta rasism.’ Boken är resultatet av ett längre forskningsprojekt. – Att kunna mäta den strukturella rasismens effekter på människors livsvillkor är viktigt för varje samhälle som strävar efter den jämlikhet en fungerande demokrati kräver, säger Edda Manga, forskningsledare vid…
Att mäta rasism – boksläpp – Sverige har vägrat att lämna in rasdifferentierad statistik med hänvisning till att det inte har funnits vetenskapligt godtagbara och etiskt säkra metoder för att kunna leverera dem. Vi menar att vi nu har skapat just detta, säger Edda Manga, forskningsledare på MKC, i en intervju med tidningen Syre. Att mäta…
Pandemisk ojämlikhet Vi är i färd med att analysera materialet från Coronatidsarkivet, en omfattande intervjusamling från 2020 med boende i norra Botkyrka angående deras erfarenheter av Coronakrisen. Under hösten 2022 och våren 2023 producerar Edda Manga och Anja Norell en vetenskaplig artikel baserad på vår rapport om Botkyrkoungdomarnas upplevelse av pandemin (Det är så orättvist,…
Från mänskligt avfall till vinstgivande resurs Projektet, som finansieras av VR, undersöker intersektionen mellan kön, biopolitik och nyliberalism i förhållande till indiskt kommersiellt surrogatmödrarskap. Johanna Gondouin leder projektet som även inkluderar forskare från Uppsala universitet, Hyderabad Institute of Technology och Jawaharlal Nehru University. Detta projekt anknyter till centrets övergripande intressesfär genom att analysera betydelsen av…
Expanderande reproduktiva ekonomier Projektet, som finansieras av VR, undersöker hur den indiska reproduktionsindustrin navigerar runt förbudet mot kommersiellt surrogatmödrarskap från 2020 genom att omstrukturera sin verksamhet i Indien samtidigt som delar av verksamheten flyttas till länder utan lagstiftning. Johanna Gondouin leder projektet som även inkluderar forskare från Uppsala universitet och Stockholms universitet. Här vidareförs analysen…
This article investigates the discourse on child marriage as reflected in the entire corpus of official investigations Statens Offentliga Utredningar (SOU) and government bills (Prop.) proposing legislative measures against child marriage in Sweden since the first motions on the issue were drafted in 2001. It analyzes them as instances of sexularism: a form of secularism…
Crisis is a conceptual tool for synchronizing different experiences of time. It is operative in notions of the Financial Crisis, the Crisis of Democracy, the Climate Crisis—and the Corona Crisis. This article explores that synchronization through an empirical inquiry into the different timescapes of the Corona Crisis. It builds empirically on 200 interviews with residents in Norra Botkyrka,…
Vem kan demokratisera globen? Om migration, demokrati och global jämlikhet Detta projekt, som utförs inom ramen för MKC:s grundanslag och utgör ett reflexivt efterspel av MKC:s demokratiutställning En för alla, alla för vem? undersöker relationen mellan migration, demokrati och global ojämlikhet samt problematiserar demokratiteorins metodologiska nationalism. Forskarteamet består av Edda Manga och Fanny Wendt Höjer.
BARNS PERSPEKTIV PÅ SVENSK VARDAGSRASISM Tidigare forskning har visat att barn återkommande utsätts för rasism i den svenska skolan, en samhällsinstitution med målet att motverka alla former av diskriminering. Den här artikeln undersöker varför skolelever fortsätter att utsättas för rasism trots den svenska skolans antirasistiska ambitioner. Problemet angrips genom att analysera svensk vardagsrasism med hjälp…
Vuxna, vad gör dom – Barns röster om rasism Markus Lundström, forskare på MKC, är en av författarna bakom rapporten ”Vuxna – vad gör dom? – Barns röster om rasism i skolan”, där barn i Sverige delat med sig av sina erfarenheter av rasism, diskriminering och trakasserier, och hur de upplever att vuxna hanterar det.…
This article sketches fascism’s ideological morphology under a post-fascist condition. It builds empirically on three years of ethnographic studies of the radical-nationalist podcast Motgift[Antidote], disclosing that (i) fascist multivocality characterizes and feeds the rhizomic structure of Swedish radical nationalism; (ii) fascist narration locates protagonists and antagonists in driving a plot of ‘genocide against the white race’;…
MKC på MR-dagarna Mänskliga rättighetsdagarna pågår i år 19-21 april med livesändningar från Uppsala. Årets tema är ”Mänskliga rättigheter – en fråga om var du bor?” Vi deltar i två programpunkter under årets MR-dagar. Temamingel: Segregation och ojämlikhet på tisdag och Seminarium: Coronas socioekonomiska effekter – en fråga om hur vi bor? på onsdag. Temamingel:…
Filling the Gaps Vad kan konst och kultur bidra med till samhället? Mansi Kashatria problematiserar i denna följeforskningsrapport den allmänna misstron som finns kring effekterna av sociala investeringar kopplade till konst och kultur i arbetet med integration. Läs rapporten Filling the Gaps – Following Täljestories’ praxis of de-segregating Södertälje. Filling the Gaps – Mansi Kashatria
Kunskapsöversikt – Rasism och diskriminering i kontakt med myndigheter På uppdrag av Forum för levande historia ansvarar MKC:s forskare Markus Lundström för att, tillsammans med MKC:s forskningsassistent Fanny Wendt Höjer, sammanställa de senaste fem årens faktabaserade kunskap om rasism och etnisk/religiös diskriminering i kontakt med svenska myndigheter och offentliga verksamheter. Kunskapsöversikten inkluderar olika rasifieringsformer, samt…
CORONATIDSARKIVET Under perioden 2020–2021 genomförde vi en stor kvalitativ samling om hur invånare i norra Botkyrka upplevde och påverkades av Coronakrisen inom Formas finansierade projektet ”Prekära liv på Coronas tid. Etnografisk datainsamling i Norra Botkyrka”.
Lyssna på reportaget av P4 Stockholm här Mångkulturellt centrum, med stöd av forskningsrådet Formas, vill skapa ett stort corona-arkiv för framtida forskning. Därför har de genomfört 200 intervjuer på tio olika språk i Botkyrka för att ta reda på hur pandemin har påverkat deras vardag. ”Det fanns så himla många spekulationer om varför pandemin…
METODOLOGISKA LABORATORIER Under perioden 2017–2020 genomförde vi det VR-finansierade projektet ”Metodologiska laboratorier – hur skapa etiskt och vetenskapligt hållbara metoder att mäta diskriminering på̊ grund av etnicitet, hudfärg och religion?” under ledning av Edda Manga. Projektet tog fram Balingsholmsmodellen, en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder för att mäta rasismens effekter för olika grupper av den…
KONST, DEMOKRATI OCH REPRESENTATIONSMAKT I samband med den kulturpolitiska satsningen Äga rum, som lanserades 2016 av kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke blev vi ombedda att delta i Statens konstråds vetenskapliga råd med uppgift att bidra med kunskap och kritisk reflektion i relation till de olika processerna som företogs kring Konstrådets del i satsningen –…
FÖRORTEN OCH FOLKBILDNINGENS RENÄSSANS Under perioden 2014–2018 medverkade vi i projektet Förorten och folkbildningens renässans – Unga vuxnas egenstyrda praxisgemenskaper för lärande och social mobilisering i utsatta miljonprogramsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, finansierad av Vetenskapsrådet. Huvudsökande var professor Ove Sernhede från Göterborgs universitet. Medsökande var professor Johan Söderman och Mångkulturellts centrums René León Rosales.…
MEDBORGARDRIVNA MÖTESPLATSER I SOCIOEKONOMISKT UTSATTA OMRÅDEN Mångkulturellt centrum kontaktades under september 2018 av riksorganisationen Folkets Hus och Parker gällande uppdraget att följa upp riksorganisationens arbete med att bidra till etableringen av medborgardrivna mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden. Uppdraget var tvådelat. Första delen skulle vara en fördjupning i det arbete som redan genomförts inom sex nystartade…
FÖLJEFORSKNINGSPROJEKT PROJEKT STORSTAD Projektet genomfördes huvudsakligen under perioden augusti 2017 till och med 2018 på uppdrag av Stockholmsidrotten och Riksidrottsförbundet. Föremål för följeforskningen var Stockholmsidrottens satsning under två år för att genom metodutveckling öka föreningsidrottandet i fem stadsdelar i fem Storstockholmskommuner. Syftet var att fånga den lokala praktikförändring som projektledarna i respektive stadsdelar utvecklade.
SEKULÄR SVENSKHET I ÄKTENSKAPSLAGSTIFTNINGEN Projektet initierades som en del av Linnéprogrammets The Impact of Religion: Challenges for Society, Law and Democracy administrerat av vår samarbetspartner Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS) vid Teologiska institutionen vid Uppsala universitet under perioden 2009–2018. Syftet för det 10-åriga programmet var att undersöka religionens ”återkomst” globalt och dess…
KARTLÄGGNING AV ÅTERKOMMANDE UNDERSÖKNINGAR AV RASISM I SVERIGE Mångkulturellt centrum kontaktades av Forum för levande historia under augusti 2017 med förfrågan om att genomföra en kartläggning av a) existerande återkommande undersökningar om upplevelser av rasism och om attityder gentemot personer som utsätts för rasism som genomförts i Sverige de senaste tio år, b) motsvarande internationella…
De senaste dagarna har många diskuterat jämlikhetsstatistik under hashtaggen #vitabolag i samband med SVT:s granskning av vita och icke-vita styrelseledamöter i landets största privata och offentliga bolag. MKC vill med detta inlägg belysa ett antal olika exempel i form av rapporter och projekt där forskare vid MKC rekommenderar införandet av jämlikhetsstatistik som ett sätt att arbeta mer effektivt…
År 2005 lämnade Mångkulturellt centrum in en ansökan till Botkyrka kommun om att studera två områdesgrupper i kommunen: områdesgruppen i Fittja och områdesgruppen i Tullinge. Dessa två områdesgrupper valdes ut för studien därför att den första var aktiv i en kommundel som var den invandrartätaste medan den andra var aktiv i en kommundel som var den invandrarglesaste. Med hänsyn…
Sedan år 1996 har Botkyrka kommun, bland flera andra, stått i fokus för olika satsningar för att bryta den pågående segregationen i Sveriges storstäder: Blommansatsningen, Fittjasatsningen och Storstadssatsningen. Utvärderingen av satsningarna i Botkyrka kommun har gjorts av Mångkulturellt centrum, som också publicerat flera rapporter i ämnet. Några av rapporterna är utvärderingar av enstaka projekt eller av ett antal enstaka projekt, andra har omfattande karaktär…
Fittja tillhör de områden som ofta beskrivs i ytterlighetsformer: som rikt på kulturell mångfald och mänsklig värme, eller som fattigt och marginaliserat getto. Fittja tillhör därtill de områden som i olika omgångar tilldelats särskilda resurser, genom Blommansatsningen, Fittjasatsningen och nu senast Storstadssatsningen. Mångkulturellt centrum, som haft i uppdrag att följa och utvärdera dessa, satsningar, har…
I projektet Ett annat Stockholm samverkar MKC med Stiftelsen Kulturmiljövård och Riksantikvarieämbetet. Charlotte Hyltén-Cavallius gör en del i projektet. Historien om det moderna samhället presenteras ofta som en framgångssaga, med ingredienser som demokrati, teknisk utveckling och ökande materiell standard. Men det är inte allas historia. Många röster förblir ohörda, deras historier glömda, dolda eller aktivt bortvalda.…
En ny regional stadskärna för södra delen av Stockholms län håller på att växa fram genom en sammanslagning av Huddingestadsdelen Flemingsberg och Botkyrkastadsdelen Tullinge. Detta storskaliga stadsutvecklingsprojekt kräver en omfattande samplaneringsprocess som berör alltifrån infrastruktur till sammanförandet av två sinsemellan mycket disparata befolkningar. Processen involverar alltifrån politiker och tjänstemän på regional och kommunal nivå till…
Den här studien undersöker och diskuterar hur svenska museer arbetar med religiösa frågor och religiösa/heliga ting. Syftet är att visa hur religion och religiösa frågor förstås som kunskapsfält av verksamma vid svenska museer. Det vill säga: Vad är religion på museer i Sverige idag? Vad gör museerna inom området, och utifrån vilken/a utgångspunkt/er? Är det…
Forskningsprojektet Museer bortom homogeniteten – kultur och normer i globaliserad rörelse arbetar med några övergripande gemensamma frågeställningar som i huvudsak fokuserar museers roll som identitets- och gemensamhetsskapare. På vilka sätt kan museer och kulturarvsaktörer bidra till en samhällsgemenskap baserad på kulturell mångfald och utrymmet för en mångfald identiteter? Hur kan kulturarvsinstitutioner bidra till att bredda och…
Att göra bortom normen utmanar genom hantverket en normativ svenskhet. Det är en norm som försvårar för kulturarvsinstitutioner att tänka bortom invanda föreställningar och begränsar möjligheter för ett annat hantverk att ta plats. Vi ser en stark relation mellan dåtid och nutid som en förutsättning för ett innovativt normkritiskt tänkande. Genom att skriva en annan…