Migration och skuld
Fördjupningstext
Migration och skuld
Personer med migrationsbakgrund är markant överrepresenterade bland de överskuldsatta. Migranter är också överrepresenterade bland de som har tillfälliga jobb, låg lön och bristande tillgång till försäkringar.
Att komma ny till ett land kan betyda att man saknar skyddsnät: ingen att låna av, ingen som kan förklara myndighetsbrev, ingen som kan rycka in när ekonomin kraschar. Samtidigt kan man ha ansvar för familj i ett annat land och behöva stötta dem på olika sätt, till exempel genom att skicka pengar varje månad.
Migranter kan också sakna kunskap om det svenska lånesystemet och konsekvenserna av att få betalningsanmärkningar. Kontakter med inkassoföretag och Kronofogden präglas av en maktobalans, där byråkratiskt språk och processer försvårar för migranter att göra sina röster hörda, förhandla och hantera situationen. Det kan leda till en okontrollerbar spiral av räntor på räntor som i sin tur blir ett hinder för att skaffa bostad, ta lån med bättre villkor, skaffa jobb och kan i vissa fall även påverka rätten att få uppehållstillstånd.
I Sverige har begreppet “vandel” fått större tyngd i ett mer villkorat migrationssystem, där “skötsamhet” och självförsörjning betonas. I den typen av helhetsbedömningar kan skulder få negativa konsekvenser. Kronofogden rapporterar uppgifter om skulder och betalningsanmärkningar till Migrationsverket (SOU 2025:33), och det finns domstolsfall som visar att skuld kan spela roll i bedömningar av medborgarskapsansökan och permanent uppehållstillstånd.
Ur intervjuerna som gjordes inför utställningen:
”Jag hade lånat pengar från släktingar i Libanon för att kunna fly till Sverige. Det var motsvarande 70 000 kronor. Jag lovade att betala tillbaka när jag fick arbete här. Den skulden följde mig som en skugga.” (Intervjuperson 1, 2024)
”Min första skuld kom bara ett år efter att jag kom hit. Jag hade precis fått uppehållstillstånd och ville snabbt börja bygga ett liv. Jag tog ett kreditkort för att köpa möbler och kläder till mina barn, eftersom vi kom hit med nästan ingenting. Men jag förstod inte hur höga räntorna var, och jag hade ingen aning om hur snabbt skulden skulle växa. Det kändes som att jag tog ett litet steg – men det blev början på ett stup ” (Intervjuperson 1, 2024)
“Min mamma och mina två bröder bor fortfarande i Syrien och deras situation är fruktansvärd. Jag skickar pengar varje månad, ibland lånar jag till och med för att kunna hjälpa dem. Jag kan inte säga nej, men det betyder att jag alltid ligger efter med mina egna räkningar.” (Intervjuperson 1, 2024)
”Jag hade svårt att hitta ett stabilt jobb och hyran i andra hand var mycket hög. För att skicka hem pengar till min mamma i Lima tog jag flera snabblån. Jag tänkte att jag skulle kunna betala tillbaka när jag fick ett fast jobb – men det jobbet kom aldrig.” (Intervjuperson 2, 2024)
”I hemlandet är det helt annorlunda. Här är räntorna på snabblån skyhöga och påminnelseavgifterna kommer snabbt. Jag förstod inte att ett litet lån på några tusen kronor kunde växa så mycket på bara några månader.” (Intervjuperson 2, 2024)
“Idag skulle jag vilja bli svensk medborgare och då kan jag inte göra det eftersom jag har redan Kronofogden, så det går inte.” (Intervjuperson 3, 2024)
Lästips
Statens offentliga utredningar (SOU) 2025:33. Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd.
Lagrådsremiss: ”Skärpta krav för svenskt medborgarskap”, 10 februari 2026.
Davor Vuleta. 2022. Law and Social Exclusion: The Functions and Dysfunctions of the Swedish Enforcement System. Lunds universitet.
Kavita Datta. 2012. Migrants and their money: Surviving financial exclusion. Bristol: The Policy Press.
Marieke Bos. 2012 Accept or Reject: Do Immigrants Have Less Access to Bank Credit? Evidence from Swedish Pawnshop Customers. SULCIS Working Paper 2012:1. Stockholm universitet.