
Fördjupningstext
När skulden för skuldsättningen helt läggs på den skuldsatta individens brist på ekonomisk överblick, sparsamhet och ansvar blir den föreslagna lösningen också en uppmaning till individen: “Skärp dig!”.
Verkligheten är ofta att de som fastnar i skuld har tvingats till lån i en redan ekonomiskt utsatt situation under extraordinära omständigheter: de kan ha varit sjuka men inte haft ett jobb som berättigar till sjukförsäkring, de kan ha blivit av med jobbet eller plötsligt stått ensamma med hyran efter en separation. Grunderna för överskuldsättning är många men de delar ett avgörande villkor: en mycket utsatt ekonomisk situation som gör att en oförutsedd utgift kan få hela ekonomin att rasa.
Skammen förvärrar problemet.
Många isolerar sig från vänner, undviker att berätta, tappar kontakten med familjen. De drar sig för att söka hjälp eftersom det känns förnedrande. Att ha ”misskött sin ekonomi” är en av de mest socialt stigmatiserade problem man kan ha i Sverige. Därför blir det tyst. Man säger inte ”jag har hamnat hos Kronofogden” eller ”jag kan inte teckna ett telefonabonnemang för att jag har en betalningsanmärkning”.
Skam är som en extra skuld: den syns inte på kontoutdraget, men den kan styra hela livet.
Att förstå detta – och att våga prata om det – är ett första steg för att bryta stigmatiseringen
Erik Eriksson och Tobias Davidsson. 2025. “Stuck in a neither/nor. The impact of over-indebtness on young people’s entry into adulthood” I Journal of Youth Studies, 1-17.
Lisbeth Sandvall. 2011. Överskuldsättningens ansikten: En studie av vägar in i och ut ur ekonomiska svårigheter. (Avhandling) Växjö: Linnéuniversitetet.
Joost Beuving, Luuk van Kempen. 2023. “Status, solidarity and Stigma: In Conversation about Debt” I Ernofoor 5:2, 121–126.