Skuld och hälsa

Skuld och hälsa

Personer som är långtidssjuka, har funktionsnedsättning eller lever med psykisk ohälsa är särskilt utsatta när det gäller överskuldsättning. Överskuldsättning kan i sin tur leda till psykisk ohälsa och inte sällan till självmordstankar.

 

När ekonomin är osäker kan kroppen gå på högvarv. Stressreaktioner och förhöjda nivåer av stresshormoner kan bidra till oro och nedstämdhet. När man redan mår dåligt kan det bli svårare att öppna brev, ringa samtal, hålla deadlines och förstå krångliga regler. Den som upplever sig misslyckad i relation till samhällets normer löper risk att utveckla skamrelaterad depression. Det kan bli en ond cirkel. I vissa fall kan sättet att hantera ekonomisk oro i sin tur leda till skuldsättning, exempelvis genom kompensatorisk konsumtion eller spelberoende.

 

Långvarig fysisk ohälsa – särskilt om den påverkar arbetsförmågan – ökar risken för ekonomisk utsatthet och skulder. Långvarig sjukdom leder ofta till inkomstbortfall, och många faller mellan systemen eller går från sjukskrivning till försörjningsstöd, vilket gör det svårare att betala av skulder och räntor. I en sådan situation kan behov uppstå att låna för att täcka grundläggande behov som mat, hyra eller medicin. Kroniska sjukdomar innebär dessutom återkommande utgifter för medicin, sjukresor, hjälpmedel och behandlingar. Svår sjukdom kan också medföra utmattning, smärta och kognitiv påverkan, vilket i sin tur påverkar förmågan att hantera ekonomin. Vid exempelvis cancer, ME/CSF, fibromyalgi eller neurologiska sjukdomar kan både sjukdomen och behandlingen begränsa arbetsförmågan. Smärta, trötthet och kognitiva svårigheter kan göra det svårt att hålla ordning på myndighetskontakter och räkningar, förhandla med banker eller söka stöd – då blir det lätt att hamna i skuld. Stress över skuldsättning kan i sin tur försvåra återhämtning och rehabilitering.

 

Skulder påverkar även barn negativt. Många barn till skuldsatta föräldrar lever med brist på basala resurser. Det kan också leda till socialt utanförskap, när barn till exempel inte kan följa med på skolresor, köpa samma kläder som andra eller ordna kalas. Barn som växer upp i skuldsatta hushåll har ökad risk för oro, stress, nedstämdhet och sömnproblem vilket kan få förödande konsekvenser för skolgång och framtidsutsikter. De kan ibland bli socialt tillbakadragna av rädsla för att bli ”avslöjade” som fattiga. Överskuldsättning kan bli en börda för hela familjen i meningen att den påverkar barnens välmående här och nu och deras framtida ekonomi och psykiska hälsa.