Skuldfällor och konsumtionslån
Fördjupningstext
Sedan kreditgivning avreglerades har privata konsumtionslån ökat kraftigt genom snabblån via appar och webbtjänster. Sådana krediter ges ofta utan ordentlig kreditprövning, samtidigt som långivarna tar ut höga avgifter och räntor. Det kan leda till en skuldspiral. Det är vanligt att låntagare behöver ta nya lån för att betala av gamla, vilket ökar risken för överskuldsättning.
Ett strukturellt problem
Nästan 450 000 personer i Sverige har skulder hos Kronofogden. Den totala skuldsumman är nu 154 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 2,3 procent av BNP. Många har varit skuldsatta under mycket lång tid. Enligt Kronofogden har omkring en fjärdedel haft skulder i mer än 20 år, vilket visar att överskuldsättning ofta är långvarig och mycket svår att ta sig ur. Överskuldsättning betyder att skulderna inte går att betala tillbaka inom överskådlig tid. Vilka drabbas?
Mest utsatta för överskuldsättning är redan sårbara grupper: ensamstående kvinnor med barn, invandrare, arbetslösa, sjukskrivna, personer med psykisk ohälsa och lönearbetare med osäkra anställningar.
Det finns stora skillnader mellan olika kommuner. I Ljusnarsberg och Perstorp är nästan 10 av 100 vuxna registrerade hos Kronofogden. I Danderyd gäller det ungefär 1 av 100. I Botkyrka är andelen omkring 6 av 100 vuxna.
Lästips
Tobias Davidsson & Erik Eriksson. 2025 “Rhythms of debt: Lived temporalities of over-indebted young adults in Sweden” i Economy and Society 54:2, 233-255.
Ann-Sofie Henrikson. 2020. “Consumer debt problems and the image of the consumer in Swedish consumer regulation” i Jodi Gardner, Mia Gray och Katharina Moser, Debt and Austerity. Northampton: Edward Elgar Publishing Limited.
Stefan Larsson, Lupita Svensson och Hanna Carlsson. 2016. “Digital Consumption and Over-Indebtness Among Young Adults in Sweden” (Report) Växjö: Linnéuniversitetet.