Berätta din historia

Insamling av berättelser om folkmord och brott mot mänskligheten

Under hösten 2020 påbörjar Mångkulturellt centrum (MKC) genom projektet “Att minnas migrationen” en insamling av berättelser från Botkyrkas invånare. Vi vill samla in berättelser om folkmord och andra brott mot mänskligheten från 1900-talets början till vår nutid. Du kan skriva ner din berättelse eller boka en tid så intervjuar vi dig muntligt. Vi samlar in berättelser från Botkyrkas invånare från 1900-talets början till vår nutid.

Nu samlar vi in berättelser

Skriv och berätta om din flytt och ditt vardagsliv

Att minnas migrationen – Hur är det att flytta till Sverige? Vi vill veta mer om in- och utvandring utifrån människors egna erfarenheter. Därför inbjuder vi dig som flyttat till Sverige från ett annat land att skriftligt berätta om dina upplevelser.

Att minnas migrationenn - Bild av grönt höghus i grönska

Berättelserna bevaras i arkivet på Nordiska museet och finnas tillgängliga för framtida forskning och utställningar. Skriv kort eller långt – men skriv! Din berättelse bidrar med kunskap till kommande generationer. Med din berättelse är du med och formar Sveriges kulturarv.

Maila din berättelse till: info@mkcentrum.se
Vi förmedlar din berättelse vidare till Nordiska museet.

Om du vill läsa andras berättelser kan du gå in på sidan via länken till vänster här på sidan som heter Berättelser.

Vad är ett skrivupprop?

Skrivuppropet “Att minnas migrationen” lanserades i april 2008. Uppropet är en del av Nordiska museets ordinarie insamlingsverksamhet. Insamlingen har ingen tidsbegränsning och är en angelägenhet för hela samhället. Tillsammans skapar vi en ny version av Sveriges migrationshistoria. Migration har haft och har stor inverkan, inte bara på de länder människor flyttar till, utan också på de länder man lämnar. Det är en historieskrivning av både nationellt och internationellt intresse.

Projektet är ett samarbete mellan Nordiska museet, ISOF – Institutet för språk och folkminne och Mångkulturellt centrum.

“Att minnas migrationen” har ambitionen att samla in levnadshistorier om migrationen till Sverige. Folkomflyttningar och migration är en viktig del av dagens samhälle och kultur.  Uppropet vänder sig alltså till alla som har flyttat till Sverige, även utlandsadopterade. Man kan själv välja vilket språk man vill skriva på.

Museers uppdrag

Det är väl känt att museer gör utställningar. Vad som är mindre känt, men en lika viktig uppgift, är att museer bedriver insamlingsarbete. Ett skrivupprop är del av denna verksamhet och är ett sätt för museet att samla in människors egna erfarenheter av viktiga skeenden i samhället.

Allmänheten uppmanas att skriva ner sina berättelser om ett ämne och lämna dem till museets arkiv, där de sparas till kommande generationer. Den som skriver bestämmer själv vad som är viktigt att skriva. På så sätt beskrivs samhällsomvandlingar genom vanliga människors erfarenheter. Skrivupprop är nutidshistoria, skildrad genom människors eget perspektiv.

Nordiska museets har gjort insamlingar sedan 1800-talet. De tidiga insamlingarna handlade om konkreta seder och bruk. Hur firandes jul? När sådde och skördade man? Vilka redskap användes? Ofta vände sig museet till utvalda personer, så kallade meddelare, som fick berätta hur man gjorde och tänkte på orten.

Idag är intresset mer inriktat mot människors egna erfarenheter och tankevärldar. Det är vad människor själva tycker är viktigt som står i fokus för museets intresse.

Intresset för människors egna tankar och upplevelser uppstod i slutet av 1940-talet i samband med de så kallade Arbetarundersökningarna. Då ville museet dokumentera Sveriges industrialisering ur arbetarnas egna perspektiv. I stället för att vända sig till den fasta meddelarstaben lät man uppropen gå direkt till dem som själva hade erfarenheter av ett yrkesliv.

Alla som har varit med om det tema som ett skrivupprop handlar om kan bidra med sin berättelse. Tillsammans bildar skildringarna en fantastisk kunskapsbank. Under flera decennier har svaren byggt upp stora mängder kulturhistorisk kunskap i museets arkiv. Dagligen vänder sig forskare och vanliga människor till arkivet.

Vem får läsa berättelserna?

De som lämnar berättelser till Nordiska museet bestämmer själva vilka som får läsa och använda berättelserna. Det är vanligast att inte begränsa tillgängligheten. Men man kan också bestämma att skribenten alltid måste ge sin tillåtelse om någon vill läsa berättelsen, eller att den inte får läsas så länge skribenten lever.
Du kan höra av dig till oss på Mångkulturellt centrum om du vill veta mer: info@mkcentrum.se.

Berättelser